header iamge

Risker med spel

Lär dig mer om riskerna med spel och konsekvenser av spelberoende

Spelproblem, spelberoende, riskspelande, spelmissbruk eller ludomani är några av de begrepp för att beskriva tillstånd där en person inte längre har kontroll över sitt spelande.

Med spelproblem, eller spelmissbruk, menas att man fått en eller flera negativa konsekvenser av spelande som påverkar ekonomin, hälsan eller arbete/studier. Det kan till exempel vara:

 

Hälsomässiga konsekvenser:
Ångest, nedstämdhet, sömnproblem eller självmordstankar. Alkohol eller problem med droger räknas också in här.

 

Sociala konsekvenser:
Problem att sköta arbete/studier, konflikter med närstående eller kriminalitet.

 

Ekonomiska konsekvenser:
Problem att betala räkningar eller skuldsättning på grund av spelande.

 

Farliga spel
De typer av spel som oftast leder till problem/beroende är snabba spel med kort tid mellan insats och resultat (till exempel spelautomater) eller spel där spelaren tror sig ha den rätta kunskapen för att vinna (till exempel trav, vadslagningsspel eller poker).

 

Många börjar och fortsätter att spela i hopp om den stora vinsten som ska göra dem ekonomiskt oberoende. Andra spelar för att bli sedda och erkända för sin skicklighet som spelare. Ytterligare några spelar för att det ger en kick och är spännande medan vissa spelar för att fly från vardagen och slippa det som uppfattas som svårt i livet. När problemen – oftast de ekonomiska – blir akuta sker spelandet oftare för att jaga vinster eller för att fly från ångest, hjälplöshet och nedstämdhet.

 

Spel om pengar kan ge negativa sociala, hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser för den enskilde individen, familjen och samhället. Om en spelare under en längre tid har visat ett olämpligt spelbeteende kan det vara läge att bli misstänksam.

 

Om en spelare visar något eller några av följande tecken är han eller hon i riskzonen och spelandet kan ha blivit ett problem. Fem eller fler tecken betyder att personen troligen är spelberoende:

• Spelaren tänker ständigt på spel. Han eller hon är upptagen av att tänka på tidigare spelupplevelser, av att planera nästa speltillfälle eller av att fundera över hur han eller hon kan skaffa pengar att spela med.

• Spelaren behöver spela med allt större summor för att han eller hon ska uppnå den önskade spänningseffekten.

• Spelaren har flera gånger misslyckats med att kontrollera, begränsa eller sluta upp med sitt spelande.

• Spelaren blir rastlös eller irriterad när han eller hon försöker begränsa sitt spelande eller sluta upp med att spela.

• Spelaren spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet, som hjälplöshetskänslor, skuld, ångest och depression.

• Efter att ha spelat bort pengar återvänder spelaren ofta en annan dag för att revanschera sig.

• Spelaren ljuger för anhöriga, terapeuter och andra personer för att dölja vidden av sitt spelande.

• Spelaren har begått brott som förfalskning, bedrägeri, stöld eller förskingring för att finansiera sitt spelande.

• Spelaren har äventyrat eller förlorat en viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av spelandet.

• Spelaren litar på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en finansiell kris som uppstått på grund av spelandet.

 

Nästan alla förlorar

Nästan alla spelare går alltså med förlust. Oavsett vilken spelform man ägnar sig åt gäller den enkla regeln: Ju mer man spelar, desto mer förlorar man. Att försöka vinna tillbaka de pengar man förlorat är alltså helt fel strategi. Den leder bara till att man förlorar ännu mera pengar. I de spelformer där det är spelarens eget val som påverkar vinstchansen, som spel på sport och poker, finns det en teoretisk chans att på längre sikt gå med vinst för den som är väl insatt och är skickligare än andra spelare. Det krävs dock mycket stor talang och stort engagemang för att i praktiken kunna tjäna några större summor pengar på sådana spel. I Sverige är det endast ett fåtal spelare som genom hårt arbete går med någon slags vinst och detta endast i perioder.

 

Unga och spel
En studie från Nordamerika som väger samman många studier visar att drygt 14 % av ungdomarna rapporterade spelproblem, något som bara var sant för 2.5% av de vuxna.

 

I den senaste svenska befolkningsundersökningen fann man att drygt 9 % av svenska män i åldern 16-24 hade spelproblem. Spelproblem har också systematiskt visat sig vara vanligare bland män än hos kvinnor, men beror sannolikt på att män spelar för mer pengar på riskfyllda spel men om man jämför män och kvinnor med liknande spelvanor utjämnas skillnaderna. Förutom ungdomar som tycks vara en särskild riskgrupp har man också funnit att spelproblem är vanligare bland personer med låg socio-ekonomisk status och hos etniska minoriteter.

 

Vad kan du göra om du tror att du eller någon har ett spelberoende?

 

Datorspel
Här följer några symtom på dataspelsmissbruk. Ju fler av dessa symtom som du kan identifiera, desto större är behovet att få professionell hjälp:
• Irritation och lättretlig/vresig när han/hon inte spelar dataspel
• Utanför skolan tillbringas större delen av all tid med dataspel
• Somnar/trött i skolan
• Hänger efter med läxan
• Sämre betyg i skolan
• Ljuger om sin datorspelskonsumering
• Spelar hellre än att träffa vänner och bekanta
• Hoppar av andra fritidsaktiviteter (hobbys eller idrott)

 

Fysiska symtom som kan tyda på missbruk:
• Sömnstörningar
• Ryggsmärtor eller värk i nacken
• Huvudvärk
• Torra ögon
• Dålig blodcirkulation på grund av stillasittande (kalla fötter och händer)
• Äter oregelbundet eller försummar personlig hygien

Källa: Dataspelsakuten

 

Varför spel ser ut och fungerar som de gör

Många spel utformas för att likna vanliga dataspel och man använder sig av symboler och gränssnitt som kan kännas igen i övrig populärkultur. Det gör man för att ungdomar och barn känner igen sig och de kan då lockas till spel med hjälp symboliken. Att se sin superhjälte eller spelfigur på en ”spelautomat” eller i ett spel om pengar ger en signal om att det är okej och riskfritt att spela.

 

Några av de viktigaste psykologiska mekanismerna såväl i spel om pengar (t.ex. på enarmade banditer) som i spel i sociala medier är instrumentell betingning och oregelbunden förstärkning. Om människor belönas varje gång de spelar blir de snabbt uttråkade. Små, oförutsägbara belöningar gör i stället att spelarna blir starkt engagerade och väljer att spela om och om igen. Hos en liten andel kan det leda till beroende.

 

Både speloperatörer och utvecklare av spel för sociala medier använder intermittenta och oförutsägbara belöningar för att främja vanebildning (och därmed få kunderna att återkomma).

 

Om gratisspel
I en studie från 2011 av spelande bland brittiska tonåringar konstaterades att ungefär en sjundedel av barnen (15 procent) hade spelat gratis- eller demoversioner av spel som påminner om spel om pengar under den senaste veckan och att de populäraste demospelen hittades via Facebook. Ett barn av tio (elva procent) uppgav sig ha spelat gratisspel där. I de här spelen byter inga pengar ägare, men frågan är återigen om spel med virtuella pengar i potten gör människor (och framför allt ungdomar) mer positivt inställda till spel om pengar. Leder spel om virtuella pengar exempelvis till en ökad förekomst av spel om riktiga pengar? Dagens ungdomar har ingen teknikskräck; de är tvärtom både kunniga om och känner stort förtroende för den nya tekniken. För många av dem kommer den första spelupplevelsen kanske inte i en traditionell spelmiljö, utan i sociala medier eller någon annanstans på nätet, i mobilen eller via interaktiv TV. Den forskning som finns tyder på att tonåringar som spelar gratisspel löper en ökad risk både att börja ägna sig åt riktiga spel om pengar och att utveckla ett problemspelande.